Ett steg framåt

På gymmet igår och i omklädningsrummet idag. Spegeln ljuger inte. Jag blev ledsen och panikslagen. Är det min kropp? Min mage, mina lår och framför allt- är det där MIN rumpa? 

Det är ingen idé att stressa nu, utan det som behövs är som vanligt lugn och envishet.

För att må bra ska jag tona ner mitt kontrollbehov, leva livet och sluta plåga mig själv. Gamla metoder ska utvecklas och mina lärdomar hittills ska jag vårda ömt. Jag som inte har tänkt blogga blev motiverad av Linda Fodor och tar hjälp av den rörelse som har skapats via hennes blogg. Nu ska jag vara en av dom som kommer i form tillsammans!